Beta av alla saker, sådär en efter en
Taskig skolstart!!
Först mat, sjukt hungrig! Det var ju slut i skolan, amagaddddd.. MAT!
Det är alltid tråkigt när en början är dålig
I'm out for today!
Hoppas på att vakna med bättre känsla imorgon.
Wow vad fina vi var i fredags på vår 18årsfest.
Babe<3
Brum brum
framdelen sitter fast, men bakifrån skjuter det på
motorn går upp i varv och låter arg
ja, ungefär så känner jag med
man vill ta sig ut
men kommer ingenstans
man får vänta tills någon bär bort en
för man själv kommer ju inte därifrån
och även om man är nära att ta sig upp ur diket
faller man ner igen, som om någon styrde åt en
Pallar inte.
Jag är så långt ifrån dig
Sitter instängd i mitt rum och fryser. Hur kunde det bli så kallt helt plötsligt? Jag som var inställd på ingen snö och en vinter med några plusgrader. Jaja, kläder efter väder har man ju fått höra sen man var en liten parvel. Jag har idag kört lite bil i Sollentuna med pappsen och resten av dagen har jag pluggat. Försöker att röja undan så mycket som möjligt så man slipper ha det liggandes. Jag vet ju med säkerhet att det kommer en hel del nu efter jullovet. Så.. julafton är över, nyårsafton är över, min 18-årsfest är över och jullovet är nu över. Vad ska man nu se fram emot? Visserligen 18årsdagen om 11 dagar men ingenting annat jag kan komma på nu. Men det får väl räcka. Har nog kanske blivit bortskämd med saker att längta till. Nu börja det tuffa livet igen, och kanske behöver man bara en spark i arslet för att det ska bli bra det med. Puss!
Såhär såg jag ut för exakt ett år sen. 8 januari 2011. Redo för fest.
Titta hit
Under 2011 har jag lyckats välja ut två personer som jag kom att lära känna extra bra.
Tack för att ni:
- Utbytt sjuka ideér med mig
- Taggat med mig
- Lyssnat på mina aggressionsutbrott
- Alltid hittat något positivt
- Skrattat åt våra problem
- Alltid låtit mig gå i mitten så jag ser ut att vara dvärg
- Backat upp för mig
- Alltid lyssnat på mina problem
- ÄR SÅ SJUKT JÄVLA BRA!!!
Linnea & Julia.
Tackar NT-tidningen för att den förde oss samman.
Så jävla babes.
När man tror sig kunna poesi
- Försvinn äckliga tanke!
- Stick förbannade känslor!
- Dra åt helvete idiotiska du!
Stå framför spegeln. Mata in:
Du är bra Tine.
Någon måste ju tycka det.
Någon gång i ditt liv iallafall.
Förhoppningsvis.
Att prata med sig själv och kalla sig själv
för Du och Ditt.
Hur det alltid börjar med något positivt.
Från 'bra' till 'förhoppningsvis bra'
Ser ni skillnaden?
Och så skriket igen
- Vafan ska du få mig att känna mig
illa till mods för?
- Varför vill du ens få mig osäker?
Ni vet när man verkligen skriker.
Skriker så det ekar.
Och ekot vägrar ge ett vettigt svar
och härmar istället hånande det du
skriker i frustration.
Precis det svaret jag ville ha liksom
Dö, eko. Dö
Jag vet att jag borde sova.
Sov, Tine. Sov.
Man skriker liksom ut det där, och det är då ekot inte härmar utan svarar annorlunda:
"Yeah I'm out here bitch. I'm here to piss you off a bit more"
Tack för de stödjande orden liksom.
När orden flyter
ändå har jag lösningen inristad i handflatan
Och du säger att tiden har sin rätt att ta det den vill ha,
medan jag säger att tiden rinner ut. Sakta, sakta
Men du säger att du vet vad jag menar och att du vill,
det tror jag inte ens på när jag är blind, döv och stum
Du pratar om rätten och behovet att avgöra
fast i slutändan är det tiden som avgör. För dig. Mig. Alla
Men du säger att du inte tänker släppa min hand
och jag tror på dina ord. Oftast, nästan alltid
Men glöm inte att hålla även din egen hand
För tappar du greppet om den
finns ingen där som kan klamra sig fast vid den
En sån där period
Jag tänker inte längre ursäkta mig för mitt dåliga engagemang i min blogg. Det får bli som så att jag skriver när jag känner för det och om jag känner mig rätt kommer jag komma på banan senare, när jag inte har alltför mycket att tänka på. Senaste veckan har varit rätt slitsam faktiskt. Jag och Oskar höll i ett nyårsfirande i en lokal mina fina föräldrar hade hyrt till mig. Efter en sjukt lyckad nyårsafton fick vi iallafall städa lokalen i fem timmar. Mindre kul kan man ju tycka. Men desto mer värt när man fick donkenmat hemkörd. Livet liksom kom tillbaka då. Under veckan har jag inte gjort mycket, tagit det lugnt och tyvärr pluggat. Smällar man får ta. Snart skola igen. Älska!
Vilket som, igår hade jag tillsammans med Bettan 18-årsfest. Två veckor för sent för henne och två veckor för tidigt för mig. Det var sjukt lyckat verkligen men resulterade också i en hel del städning. Dock hjälpte våra föräldrar oss så allt gick sjukt mycket snabbare. Egentligen skriver jag nog det här för att jag själv ska komma ihåg hur jag hade det i början av 2012 och vad jag gjorde. Kan vara roligt att läsa senare eller något!
För övrigt känner jag att det är massa ups and downs i mitt liv just nu. Jag tvivlar på saker och ting, på mig själv och på andra. Jobbigaste som finns är nog tvivel. Det går liksom inte att få bort känslan helt. Jag vet inte riktigt heller i vilken ände jag ska börja och reda ut tvivelknutarna på snöret. Jag får hoppas att en god natts sömn ger mig lite svar. Nu, lite filmmys i min säng. Puss!
Låten för att ära mina känslor. Skulle dock behöva mer av det förstnämnda i låttiteln.
