En sån där period

Jag tänker inte längre ursäkta mig för mitt dåliga engagemang i min blogg. Det får bli som så att jag skriver när jag känner för det och om jag känner mig rätt kommer jag komma på banan senare, när jag inte har alltför mycket att tänka på. Senaste veckan har varit rätt slitsam faktiskt. Jag och Oskar höll i ett nyårsfirande i en lokal mina fina föräldrar hade hyrt till mig. Efter en sjukt lyckad nyårsafton fick vi iallafall städa lokalen i fem timmar. Mindre kul kan man ju tycka. Men desto mer värt när man fick donkenmat hemkörd. Livet liksom kom tillbaka då. Under veckan har jag inte gjort mycket, tagit det lugnt och tyvärr pluggat. Smällar man får ta. Snart skola igen. Älska!

Vilket som, igår hade jag tillsammans med Bettan 18-årsfest. Två veckor för sent för henne och två veckor för tidigt för mig. Det var sjukt lyckat verkligen men resulterade också i en hel del städning. Dock hjälpte våra föräldrar oss så allt gick sjukt mycket snabbare. Egentligen skriver jag nog det här för att jag själv ska komma ihåg hur jag hade det i början av 2012 och vad jag gjorde. Kan vara roligt att läsa senare eller något!

För övrigt känner jag att det är massa ups and downs i mitt liv just nu. Jag tvivlar på saker och ting, på mig själv och på andra. Jobbigaste som finns är nog tvivel. Det går liksom inte att få bort känslan helt. Jag vet inte riktigt heller i vilken ände jag ska börja och reda ut tvivelknutarna på snöret. Jag får hoppas att en god natts sömn ger mig lite svar. Nu, lite filmmys i min säng. Puss!



Låten för att ära mina känslor. Skulle dock behöva mer av det förstnämnda i låttiteln.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0